Tvärfunktionellt i praktiken

Du kan sällan ensam ta fram det kunden behöver, men du kan vara en aktiv del i att få det att hända.

Att arbeta tvärfunktionellt är ofta en förutsättning för att få bra saker att hända när det gäller komplexa utmaningar så som digitalisering och hållbarhet. 

Många ser den här möjligheten och letar efter sätt att få det att hända i praktiken. Vi delar här några av våra perspektiv på hur du praktiskt kan agera för att stärka det tvärfunktionella perspektivet och med det får kraft och fart för att möta kundens utmaningar och behov.

Tänk stort och gör litet

För att på riktigt dra nytta av det tvärfunktionella behöver vi tänka stort. Det räcker inte att byta perspektiv med skrivbordsgrannen även om det också är bra. Kroka också arm med någon som arbetar med något helt annat, på en annan avdelning eller i en helt annan roll – tänk verksamhet, IT/Digital, marknad, sälj, kommunikation, jurister och HR med flera. Snåla inte på perspektiv, ofta definierar vi människor utifrån det de gör här och nu och tappar bort förmågor och klokskap som byggts på i andra sammanhang. 

Genom att ha med många perspektiv kan vi få många otippade och värdefulla insikter. Även utanför den egna organisationen finns fina perspektiv att hämta. Så, tänk stort. Men, bara för att vi tänker stort behöver vi inte göra stort. Vi kan och har ofta en fördel i att göra litet. Att göra litet med breda perspektiv ger oss stor effekt av de steg vi tar.

Utgå från utmaningen och varför

För att kunna göra litet men ändå åstadkomma mycket hjälper det oss att utgå från det som kunden står i och varför det innebär ett problem eller en möjlighet för kunden. Att ta kunden som utgångspunkt ger oss kloka insikter i vilka vi behöver samla i det tvärfunktionella för att bäst hjälpa kund. Det här ger oss större möjligheter att skapa lösningar som möter kundens behov.

Några frågor kan vara en bra hjälp på vägen här. Vad står kunden i för utmaning? Varför är det en utmaning? Vad händer runt kunden när detta uppstår? Utgå från dessa för att hitta bästa möjliga lösning.

Vänta inte på att alla hoppar på samtidigt – utgå från de som vill och kan

Att använda nya sätt att arbeta för att möta kundens behov i en värld som präglas av komplexa frågeställningar kopplat till exempelvis digitalisering och hållbarhet är något som vi inte kan skifta över en natt. Det tar ett tag, steg för steg, både för individer och organisationer. Som organisation finns det vägval att göra – vänta in alla eller börja med de som vill och kan.

Vi ser fina effekter av att börja med de som vill och kan. Det skapar beteenden och resultat som syns och ringar på vattnet med fler som vill vara med och bidra in. Ett sammanhang där en grupp människor från olika delar av organisationen kontinuerligt möts, utgår från kundens utmaningar och får bra saker gjorda är ett sätt att börja.

Tänk och gör tillsammans

Många gånger finns det ett tvärfunktionellt perspektiv i tänka-fasen, ofta initialt i projekt eller i strategiarbete. För att få full nytta av tvärfunktionella perspektiv behöver det tvärfunktionella ta plats i både tänkandet och görandet, och gärna i sammanhang där man kontinuerligt rör sig mellan tänkande och görande. 

Tillsammansarbetet är helt avgörande för att i praktiken få full kraft av det tvärfunktionella. Tillsammans i både tänkande och görande. Tillsammans kan ni arbeta aktivt för att ta fram det kunden behöver och få det tvärfunktionella att skapa nytta i praktiken.

10 förmågor att bygga

Vad krävs av dig och din organisation för att med full kraft och fart omfamna de många möjligheterna som finns? Hur accelererar ni och får full utväxling på era satsningar? Ett av svaren på det är att det kräver nya förmågor och kompetenser. Förmågor att utveckla och stärka för organisationen i sin helhet, organisatoriska förmågor, och att bygga hos individerna som finns i organisationen.

Här listar vi tio av de förmågorna:


Organisatoriska förmågor att bygga 

1. Kontinuerligt värdeskapande och rörelse – Att bygga en motor som gör det möjligt att, på ett hållbart sätt över tid, skapa värde är en central förmåga att bygga. Det kan handla om relativt enkla och återkommande strukturer. Viktiga är att de blir just hållbara så att det är möjligt att leverera kontinuerligt värde, inte bara en gång eller om tur uppstår.

2. Kontinuerlig organisationsutveckling – Förmågan att kontinuerligt utveckla organisationen är en annan. Det finns inte utrymme och möjligheter att först sätta en organisation som sedan ska implementeras. I stället behöver organisationen vara anpassad och anpassas hela tiden. Detta kräver en förmåga att reflektera, identifiera och justera sig själv hela tiden.

3. Takt och uthållighet – Att hitta takten, hålla i den och utveckla den över tid är den tredje förmågan. Hitta den minsta gemensamma nämnaren för när helheten och den gemensamma prioriteringen knyts i hop gör skillnad.

4. Balans – Förmåga att balansera många olika perspektiv i praktiken i vägval och prioriteringar gör skillnad. Det är en central förmåga för att i slutändan nå mest pang för pengarna.

5. Växelverkan mellan strategi och genomförande – Växelverkan mellan strategi och genomförande behöver byggas både i sammanhang och bland människor. Det är en femte förmåga att bygga för en organisation. Bygga sammanhang där strategi och genomförande kan samsas är en del i det. Broar mellan människor med dessa olika färdigheter och förmågor är en annan del.

Förmågor att bygga hos individer

6. Agera i osäkerhet – Individer i organisationer behöver ha förmågan att agera i osäkerhet. Konkret handlar det om förmågan att identifiera ett första nästa steg och ta det, när osäkerheterna är många. Det kan också handla om att vara förebilden i att faktiskt gå trots att alla förutsättningar inte är klara.

7. Samskapande – Individer i organisationen behöver utveckla förmågan att samskapa. Detta kan inte lösas av strukturer och organisatoriska förutsättningar utan är en förmåga att också bygga hos varje individ. Att bära sitt kompetensområde in i ett tvärfunktionellt sammanhang, göra avväganden och kompromisser. Det är en sjunde förmåga att fokusera på att utveckla.

8. Kontinuerligt formulera och skapa sina förutsättningar – Ytterligare en förmåga att bygga som individ är förmågan att kontinuerligt formulera och skapa förutsättningarna som den behöver.

9. Kontinuerligt driva sin kunskapsutveckling – Tätt kopplat till förmåga åtta ligger också förmågan att driva sin egna kunskapsutveckling. Det kontinuerliga kunskapsbygget blir en förutsättning. Förmågan handlar om att identifiera och göra.

10. Växla mellan tänka och göra – Den sista förmågan att bygga handlar om att växelvis som individ kunna röra sig mellan att tänka och göra. Det handlar om att skifta från helhet till detalj kontinuerligt.

Bygga förmågor stegvis

Detta är förmågor som med fördel utvecklas och byggs stegvis. Växelvis mellan organisation och individ perspektivet. Identifiera något som skulle göra stor skillnad i just er organisation. Börja där. Testa och utvärdera. Identifiera ett nästa område. Steg för steg byggs nya förmågor upp.

Kunden som vägvisare

Kunden har aldrig varit så viktig som nu. Ska vi kunna röra oss framåt med kraft runt komplexa problem så som till exempel digitalisering och hållbarhet behöver vi ha bra saker att luta oss mot – en sådan är kunden. Genom att utgå från kunden och låta kunden agera vägvisare får vi nya perspektiv och kan ta oss an utmaningar på ett nytt sätt och genom det dra nytta av den kompetens och förmåga vi behöver.

Men det räcker inte att vi som organisation tänker att vi ska vara kundfokuserade. Vi behöver hitta sätt att agera på det här i praktiken och dra nytta av den information kunden ger oss. Ett sätt är att utgå från dig själv och det du rör dig i. Hur kan du och de runt dig använda kunden som vägvisare för att få fart och kraft framåt.

Det finns flera sätt. Här tittar vi på några av dem – förstå kunden, använd insikterna till att jobba tvärfunktionellt och koppla ihop kundens behov med ert interna arbete kontinuerligt.

Lära oss om kundens väg och resa

Ett av de mest effektfulla sätt som finns är att som organisation förstå hur vi behöver samverka och hur våra olika delar hänger ihop är att utgå från kunden. Synliggör kundens resa med oss som organisation. Och, det räcker inte att förstå bara de saker som just du gör för kunden. Tänk helhet och kundresa och ta ett brett perspektiv. Vi kan utlova både aha-upplevelser och kloka insikter. 

Lärdomar att dra för att få med kraft och framdrift är till exempel hur kunden möter våra olika tjänster, produkter eller information. Genom det kan vi förstå vad som behöver kopplas ihop, var vi har beroenden och vad kunden står i samtidigt som hen nyttjar det vi erbjuder.

Hjälpa oss att formera oss tvärfunktionellt 

Med kundresan som grund drar vi slutsatser om hur våra tjänster, produkter eller information är länkad och det ger oss goda insikter i hur vi som organisation behöver agera för att möta kund. Inte för formera oss i syfte att optimera våra respektive delar som organisation utan att optimera kundupplevelsen. 

En optimal kundupplevelse bygger vi genom att ta oss an utmaningarna med ett tvärfunktionellt perspektiv och dra nytta av våra gemensamma förmågor, perspektiv och kompetenser utan att begränsa oss till den avdelning vi tillhör eller den kompetens vi besitter. Kunden vet oftast inte och är sällan intresserad av hur vi som organisation är uppbyggd. Istället är kunden intresserad av att lösa det hen står inför och få bästa möjliga kundupplevelse i det. Den kundupplevelsen behöver vi som organisation värna och utgå från för att tillsammans bygga den på bästa möjliga sätt för kund.

Koppla ihop det externa och interna takten och fokuset

En organisation kan vara hur effektiv som helst, leverera grej på grej i rasande fart, men utan att koppla ihop det vi som organisation gör med behoven hos de vi är till för. Med konsekvensen att vår interna effektivitet inte den nytta vi är ute efter. Genom att utgå från kunden kan vi sätta fokus på de rätta sakerna och dra nytta av timing hos kund för att kunna koppla på de interna prioriteterna och takten för att möta kund när den som mest behöver det.

En organisation som får fart och kraft i förståelsen för vad kunden vill ha och kan koppla ihop det med den interna kraften och farten för att kunna leverera det, har förutsättningar att möta kunden med rätt sak vid rätt tillfälle kontinuerligt och uthålligt.

Kunden visar oss nya sätt och ger nya perspektiv för att ta oss an komplexa utmaningar. Kunden är genom det en fin vägvisare att luta sig mot. Låt kunden bli just din vägvisare och ta kraft och få fart framåt.

Fler insikter

Var görs jobbet och av vem – Vi behöver hitta nya sätt att ta oss an var, hur och av vem jobbet görs. Det här inlägget visar på tre nya sätt som är som behöver omfamnas.

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Fyra sätt att ta sig an tvärfunktionella utmaningar

Missade du vårt webinar: Fyra roller för ett PMO i en agil organisation? Registrera dig här och få tillgång till videon.

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Från silos till tvärfunktionellt – hur svårt kan det vara?

Vad hindrar er från att bli mer kraftfulla som organisationer och skapa större värde för era kunder? Svaret på den frågan är förvånansvärt ofta ”Vi jobbar för mycket i stuprör”. Men även där insikten finns om hindret kan det kännas svårt att få till omställningen till ett mer tvärfunktionellt sätt att skapa värde eller få jobbet gjort.

Specialiserade funktioner känns cementerade som silos och blir en reell begränsning när vi försöker ta oss an utmaningar så som digitalisering och hållbarhetsfrågor. Att bryta denna struktur och skapa en annan blir De här avdelningarna upplevs ofta som silos i situationer där vi försöker ta oss an arbete på ett nytt sätt. För att kunna ta oss an de utmaningar som vi bjuds, som en del av till exempel digitalisering och hållbarhet, behöver vi bryta de här silona och ta oss an arbete utifrån ett tvärfunktionellt perspektiv.

Genom att gå från silos till ett tvärfunktionellt fokus kan vi dra nytta av den kompetens och förmåga som behövs kontinuerligt och genom att tänka mindre sekventiellt och mera iterativt och dynamiskt kan vi kontinuerligt använda det som tillkommer längs vägen.

Men det räcker inte. Vi behöver också ta oss an själva görandet på nya sätt. Traditionella projekt har ofta innehållit sekventiella planer där själva görandet intensifieras och fokuseras några faser in i projektet. I en värld som ständigt förändras och där kundens behov ligger i fokus behöver vi hitta ett mer iterativt och dynamiskt sätt att ta oss an görandet efter hand. 

Vi behöver helt enkelt hitta nya sätt att ta oss an var, hur och av vem jobbet görs. Här är tre perspektiv på vilka de nya sätten är som behöver omfamnas. 

Ett iterativt och dynamiskt perspektiv på görandet

Många gånger har genomförandet varit något som görs efter att planen är satt och många av tankarna och besluten är tänkta och fattade. De som arbetat med görandet har inte alltid varit med från start utan får en idé, plan eller ett lösningsförslag färdigt att agera på.

Det här skapar en reaktiv organisation där vi inte drar nytta av kraften fullt ut. Att istället koppla ihop och minska avståndet mellan tänkandet och görandet för att genom det få ett kontinuerligt värdeskapande hjälper organisationen att ligga närmre resultat, närmre kund och närmre effekt. 

I praktiken betyder det här att vi behöver kunna börja göra innan planen är färdig – en ansats eller en idé att testa för att dra lärdomar och få effekt blir avgörande för oss. För att det ska vara möjligt behöver vi ofta dela upp arbetet i mindre delar och använda lärdomarna för att se nästa naturliga steg, utan att tappa riktning och ledstjärna.

Fokus på tvärfunktionellt görande

Vem är det då som gör? Ser vi till traditionella arbetssätt har vi ofta haft en bra representation från olika delar av bolaget under ett projekt, men representationen har varit ojämnt fördelad och inte tillräckligt förankrad i görandet. Ofta har de initiala faserna innehållit ett mer tvärfunktionellt perspektiv, men det har tappats bort till görandet.

Vi behöver tänka stort när vi tänker tvärfunktionellt och vi behöver tänka litet. Ska vi få bästa möjliga effekt och nöjda kunder i slutändan behöver vi dra nytta av våra olika kompetenser kontinuerligt och ha det som en naturlig del av det iterativa tänkandet och görandet. Frågor kopplade till digitalisering och hållbarhet kommer inte kunna lösas ut med mindre än att vi drar nytta av kompetens både från verksamhet, IT, marknad, sälj och kommunikation. Kanske inte alla samtidigt, men med tvärfunktionell kompetens i mycket större utsträckning än vi är vana. Och, den behöver finnas tillgänglig kontinuerligt från idé till lansering. Det räcker inte att tänka tvärfunktionellt i initiala faser och göra i silos.

Kunden visar vägen

Hur gör man det här då? Genom att utgå från kund kan vi både lära oss bryta ner arbete i mindre delar och skapa förutsättningar för kortare och mer dynamiska iterationer. Dessutom hjälper kundperspektivet oss att ha fokus på resultatet och utifrån det se vilken typ av kompetens som behövs på vägen.

Kunden är en viktig vägvisare. Kunden kan hjälpa oss att visa vägen till var arbetet görs och av vem.

Facilitera mera

Hur får ni saker att hända som ni vill ska hända? Traditionellt har svaret ofta varit: tydlig styrning mot tydliga mål. Strävan efter en perfekt styrning har blivit ett sätt att försäkra sig om att rätt saker blir gjorda, i rätt tid och med rätt resultat. Ofta har funktioner som exempelvis PMO fått ta en aktiv roll i denna sträva.

Men för organisationer som verkar på en ny karta blir detta begränsande. Med en ny karta med hög utvecklingstakt, många möjligheter, komplexitet och förutsättningar som snabbt förändras är det andra mekanismer som gör att organisationer når ett högt värdeskapande.

Organisationer behöver omfamna utforskandet och den stegvisa utveckling där många bidrar och fattar de beslut som är nödvändiga för att röra sig framåt. I denna kontext behöver en tajtare koppling mellan strategi och genomförande utvecklas.

Funktioner som PMO kan skapa ny relevans i detta genom att ta rollen som facilitatorn. En facilitator som öppnar upp och bryggar i de sammanhang de skapar och deltar. Övergripande handlar det om två förmågor att utveckla:

Verka för aktivt samspel mellan helhet och detaljer

Faciliteringen handlar i detta sammanhang först om att skapa möjligheter för att helhet och detalj ska kunna samsas i ett rum. När de kommer tillsammans i diskussion och beslut blir det en kraft för att kunna närma sig sin vision eller ledstjärna.

Det handlar om att utveckla förmågan att facilitera för att frågorna växelvis ska kunna röra sig mellan helhet och detalj.

Det handlar också om förmågan att se vilka människor och kompetenser som behöver finnas med och mötas för att komma framåt. Även där med helhet och detalj. En facilitator bjuder också in de som behöver vara med

Bli skicklig på att skapa trygga möten

Det handlar också om att utveckla förmågan att skapa trygga möten. Ett relevant PMO är en facilitator som gör att de perspektiv som behöver komma fram kommer fram. Det kan handla om spelregler för mötet eller att låta personer komma till tals. Det kan också handla om former och förberedelser inför mötet som gör skillnad.

Där PMO blir en mötesfacilitator sätter en ton som öppnar upp kan nya diskussioner och vägar fram skapar.

Ett relevant PMO bidrar aktivt till att de som har kunskap får utrymmet att säga att vi borde ta en annan väg eller fatta ett nytt beslut.

Steg för steg

Att lämna idén om den perfekta styrningen är ett stegvist utforskande mot något annat. Testa att lägga till något i ett befintligt möte ni har i dag. Ta för vana att reflektera kring vad ni gör, hur ni gör det och vilka effekter det får. Resonera om hur ni kan skapa en tajtare växelverkan mellan strategi och genomförande, samt vad som krävs av just er för att det ska ske. Gör något annorlunda. Fira resultaten.

Fler insikter

Vem håller takten i er organisation? – Om hur PMO kan spela en roll som takthållare

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Fyra sätt att ta sig an tvärfunktionella utmaningar

Missade du vårt webinar: Fyra roller för ett PMO i en agil organisation? Registrera dig här och få tillgång till videon.

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Video: Fyra roller för ett PMO i en agil organisation

Vill du också ta del av vårt uppskattade webinar: Fyra roller för ett PMO i en agil organisation? Registrera dig här:

Bli framgångsrik

Vill du bygga en framgångsrik organisation i en digitaliserad värld?

Registrera dig för att ta del av en inspelad version av webinariet.

Fler insikter

Vem håller takten i er organisation? – Om hur PMO kan spela en roll som takthållare

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Fyra sätt att ta sig an tvärfunktionella utmaningar

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Så skapar ni en strategi som används

Vad händer när de stora projekten får byta plats mot den kundfokuserade, taktade och kontinuerliga utvecklingen? En ny karta med många möjligheter, hög utvecklingstakt och förändringar som är oförutsägbara kräver att vi kontinuerligt prioriterar på helheten och anpassar vårt beslutsfattande. Detta ger i sin tur nya behov på hur riktning och strategier formas och utvecklas för att de ska bli användbara och relevanta.

För många organisationer finns det mycket att vinna på att låsa upp de traditionellt låsta rummen där strategin skapas. Lämna de låsta rummen och i stället omfamna ett öppet, inkluderande och successivt sätt att utveckla riktning. Genom att introducera ledstjärna och guidande principer som verktyg blir ofta organisationer friare och mer utforskande i att utveckla riktning. Det vi tänker oss är ledstjärna som något att rikta blicken mot och guidande principer som något att luta sig mot för beslutsfattande, vägval och prioriteringar.

I större utsträckning behöver ledstjärna och guidande principer utvecklas växelvis med genomförandet. Funktioner som PMO som ofta befinner sig i brytpunkten mellan strategi och genomförande kan där ta en ny och viktig roll i att synliggöra och utveckla ledstjärna och guidande principer. Övergripande går det att beskriva som tre områden att fokusera sitt arbete kring.

Lyft fram er ledstjärna i nytt ljus

Säkert har ni en ledstjärna i dag, kanske finns den nedtecknad eller så lever den där outtalat. Det kan finnas en eller flera. Oavsett i vilken form den finns se till att lyft fram den. Plocka med den vid nästa tillfälle när ni står inför att prioritera på helheten.

I första steget är det viktigaste här att synliggöra den och visa just att den finns. Genom att påminna och lägga den färskt i minnet inför en diskussion om prioriteringar kommer dialogen präglas av detta.

I steget därefter handlar det om att tydliggöra kopplingen mellan den och görandet. Se det som starten på en fördjupad dialog kring huruvida den gör det enklare för er att fatta de beslut ni behöver.

Återkom med jämna mellanrum till er ledstjärna därefter för att låta den bli levande och förstärk den.

Synliggör gap

Ett nästa område är att synliggöra de luckor och gap som finns i dag. Vilka områden är det som er befintliga ledstjärna inte ger någon vägledning till i dag? Vad är det som är tydligt i er ledstjärna som ni inte omfamnar i görandet i dag?

En bra fråga att ställa sig är ofta: Vilka frågor behöver vi ha hjälp att kunna besvara under kommande period? Det är först när ni kommer till genomförande som ni kan se och förstå hur pass ”spetsig” eller tydlig en guidande princip är. Här kan en funktion som PMO ta en roll att facilitera och synliggöra där befintliga strategier och guidande principer är för grunda, otydliga eller svaga.

Konkretisera guidande principer som hjälper till i ert beslutsfattandet

Där gapen finns behöver de guidande principerna komma in för att förenkla och underlätta beslutsfattandet. Guidande principer kan med fördel utvecklas kring ett flertal områden. Principiella idéer om vilken balans mellan olika önskade effekter brukar vara en typ av guidande principer som gör skillnad. Vägledning kring tillvägagångssätt är ett annat område.

Sikta på ett lagom antal och utveckla successivt. Se till att dessa också görs synliga för alla som behöver dem. Utvärdera, lägg till och ta bort.

PMO kan hjälpa till att utveckla guidande principer som blir användbara och som underlättar beslutsfattandet. Initiera och föreslå men likväl att facilitera relativt svåra diskussioner och tråda ut essensen av en diskussion.

Den bästa strategin är den som används

Kanske ligger hemligheten i att våga skifta perspektiv på vad som är en bra strategi. När ni lämnar fokus på att den ska bli rätt enligt konstens alla regler till att det faktiskt är ett eller flera verktyg som kommer till användning kommer ni upptäcka effekten. Våga testa och se vad som händer.

En organisation i balans

Att skapa värde över tid kräver att organisationen kontinuerligt fattar kloka beslut om vad som ger mest värde för insatsen. För att göra det på ett hållbart sätt behöver organisationen som helhet vara och agera i balans. Jämför med att stå på ett ben, tre sekunder klarar de flesta. Ska vi göra det längre behöver vi hitta balansen och använde de sätt som hjälper oss att hålla i den över tid.

Vem kan man som organisation hålla sig i för att hitta balansen? PMO är en sådan funktion. I en del organisationer har man andra funktioner. En bra balansmästare agerar i hjärtat av organisationen och har förmåga att balansera på både lång och kort sikt, att balansera med korta och långa effekter och balansera både människor, funktioner och tjänster.

Vad kan PMO göra mer konkret kring balans?

Hitta balansen

Ett första sätt är att organisationen blir medveten om vilka perspektiv som behöver balanseras och vilken balans som för en given period kan förväntas ge mest värde. Genom frågorna vad? hur? och vem? kan PMOt stötta för att sortera ut balansperspektiven och finna balansen. Vad är en bra balans mellan Ja och Nej? Hur balanserar ni var i organisationen ni väljer och väljer bort? En tredje fråga är hur balansen ser ut i vem som fattar beslutet att göra eller skippa?

Rent praktiskt kan detta handla om hur vi som organisation balanserar olika saker – utveckling vs förvaltning, initiativ 1 vs initiativ 2 eller kund vs intern effektivitet.

PMO, så som det ofta är placerat i en organisation fyller även en viktig roll i att hitta balansen mellan riktning och här och nu i organisationen, knyta ihop strategi och genomförande. Balansen här kan handla om hur mycket tid vi lägger i de olika fokusen men också i hur vi nyttjar balansen för att koppla ihop dem och låta båda få utrymme.

Synliggöra balansen

Ett konkret nästa steg är att PMO synliggör balansen. Det går att i sin enklaste form synliggöras som balansbrädor med två ytterligheter där det finns ett kryss någonstans mellan ytterligheterna. Ett kryss tillsammans med en beskrivning till krysset och konsekvenser. Ibland kan tyngdpunkten behöva ligga på att synliggöra NEJ:en. För mer komplexa frågeställningar kan en beskrivning av nuläget göra stor skillnad som grund för en bra diskussion. Här kan PMO både bli den som beskriver nuläget och faciliterar dialogen.

Ett annat effektivt sätt att synliggöra balansen är att använda sig av paj-diagram. Det gör det enkelt för alla att se hur vi vill fördela vårt fokus och vår kraft.

Upprätthålla balansen

Det är en sak att göra denna typ av balansakt vid ett tillfälle. Det är något annat att göra det kontinuerligt och konsekvent. Här kan PMO hjälpa. Låt balansperspektivet bli en återkommande diskussion när ni tittar på helhet. Som PMO blir också ett synliggörande i vardagen ett sätt att upprätthålla balansen.

PMO fyller även en viktig roll i att hitta de saker som hjälper er att hålla balansen i organisationen. Är det att kombinera att titta framåt och göra nära? Är det överblicksbilden vi samlas kring som säger hur mycket kraft vi under en viss period lägger på vad? Eller finns det andra saker som hjälper oss att stå på ett ben länge?

Balansera gör vi tillsammans

En Balansmästare spenderar relativt lite tid med sig själv. Att balansera är något att göra tillsammans. Ett PMO som ställer bra frågor, hittar bra verktyg för att förstärka och öppna upp i dialog är ett relevant PMO. Ett PMO hittar rätt sammanhang att ha rätt typ av dialog i. De ser också vilka personer som behöver adderas för att kunna balansera. En organisation i balans kräver en ständigt pågående dilog om de många perspektiven som behöver balanseras.

Fler insikter

Läs gärna mer om våra tankar kring nya roller för ett PMO här.

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Gör jobbet värdefullt – värdeskapande i praktiken – Ett konkret sätt att välja och välja bort

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Vem håller takten i din organisation?

Vad kan en organisation luta sig mot när de traditionella styrsystemen inte längre räcker till? En takt brukar vara ett av våra första svar. När förutsättningarna snabbt kan förändras och möjligheterna är många blir takten något att hålla i för att nå högt värdeskapande över tid.

Men vem håller då takten, behövs det någon som håller i takten och hur kan det se ut mer praktiskt?

Först ska vi tydliggöra att det inte självklart är en takt utan de flesta organisationer har flera takter men som behöver går i samklang och hållas ihop.

Vi ser att PMOt är en funktion som i flera organisationer kan ta rollen som en takthållare och genom det fortsätta att vara en brygga mellan strategiutveckling och exekvering. Vi ser också att det ofta behövs någon eller något för att hålla ihop.

Att hålla takten och vara en takthållare handlar förenklat om att knyta ihop takten, skapa sammanhang för att koppla ihop strategi och genomförande samt att sist men inte minst hålla i takten över tid. Dessa tre delar beskrivs nedan:

Knyter ihop takten

Takten i organisationen ser olika ut men för att skapa gemensam kraft behövs ofta en gemensam nämnare som gör att våra takter möts. Det kan vara ett samlat tillfälle när alla delar möts, en gång i kvartalet eller motsvarande. Genom att finna en gemensam nämnare för att prioritera på helhet och i delar. En takthållare skaffar sig fingertoppskänsla för detta och är den som hittar sätten och tillfällena att knyta ihop takten.

Skapar sammanhang för att koppla ihop strategi och genomförandet

En takthållare identifierar inte bara vad som behövs utan är också den som skapar sammanhangen för att knyta ihop takten. En takthållare skapar tillfällena där strategi och genomförandet kan mötas.  De hittar vilka som behöver vara med och gör det möjligt för alla att bidra. En takthållare skapar relevans i de sammanhang som skapas och säkrar den viktiga kontinuerliga diskussionen om strategi och genomförande.

Håller i takten

Men det krävs mer än att bara skapa. Över tid fyller takthållaren en viktig roll genom att hålla i takten. När rösterna höjs kring ”vi är inte klara nu” eller ”nä vi behöver skjuta på detta” så håller takthållaren i och synliggör vikten av att hålla takten och istället revidera innehållet. Takthållaren tar naturligt initiativet till att med jämna mellanrum kring takten, om den hjälper oss till största möjliga värdeskapandet eller vilka justeringar som kan hjälpa på vägen. Takthållaren värnar om att hålla i, vara uthållig som organisation och att kontinuerligt utveckla.

Takthållare är inget man är utan något man gör

Kom ihåg att takthållare inte är något man är utan något man gör. När ni funderar på vem som kan ta den rollen hos just er bör ni inte förväxla det med en roll i traditionell bemärkelse. Lägg i stället fokus på aktiviteterna som denna ska göra och starta i gång där. Ett första lämpligt steg är ofta att titta på era schemalagda möten. Som ni har i dag. Finns det ett tillfälle där ni prioriterar på helhet? Vad behöver ni ändra för att de ska gå i takt, dvs mötas vid något tillfälle? Ändra.

Fler insikter

Läs gärna mer om våra tankar kring nya roller för ett PMO här.

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Gör jobbet värdefullt – värdeskapande i praktiken – Ett konkret sätt att välja och välja bort

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Tre anledningar till att PMOt behöver utvecklas

PMOt spelar för många bolag en central roll i strategiexekveringen. Hur vi får ut mest pang för pengarna ligger ofta som grund i uppdraget även om tyngdpunkten på uppgifterna kan variera över tid. Digitalisering och globalisering som två stora kraften förändrar affärer från grunden och många bolag tar steg mot ett mer lättrörligt, agilt sätt, att skapa värde. Men för de flesta organisationer som har ett PMO är uppdraget och rollen oförändrad. För dem som kommit en bit på resan ställs frågan oftare om PMOt har en roll att spela i en agil organisation.

I denna bloggpost ger vi en fördjupad beskrivning och tre anledningar till att PMOt också behöver utvecklas för att fortsätta att vara i centret av strategiexekveringen.

En ny karta

Lättvindigt sägs ofta “Vi lever i en snabbt föränderlig värld” och de flesta av oss tänker “ja ja, det där har vi sagt länge, det har vi koll på”. Men det finns anledning att stanna vid detta. På flera plan verkar många organisationer i dag på en ny karta. En ny karta som skapas av ett flertal ändrade faktorer. För somliga är en hög utvecklingstakt, inte minst den tekniska utvecklingstakten. För andra handlar det mer om att möjligheterna blivit så många fler. Allt som oftast har arenan på många sätt blivit komplex och sätten att lösa utmaningar kräver något nytt.  Snabbt föränderligt eller inte, men förutsägbarheten har minskat.

Att de allra flesta organisationer verkar på en ny karta är en anledning att PMOt behöver utvecklas.

Kontinuerlig utveckling kräver kontinuerlig prioritering

Traditionellt har det varit få interaktioner mellan den långsiktiga strategiska planeringen och genomförandet. PMOt har agerat brygga vid några få tillfällen däremellan. Men när utvecklingen behöver ske kontinuerligt behöver också prioriteringar ske kontinuerligt. Strategiutvecklingen som sådan behöver i större utsträckning ske successivt och kopplingarna mellan strategi och exekvering behöver vara mycket närmare.

Detta är ytterligare en anledning till att PMOt behöver utvecklas då det ställer helt nya typer av krav.

Organisationsstrukturen sätter käppar i hjulen för utveckling

En ny karta att verka på till trots så har sätten att organisera sig på inte förändrats nämnvärt. Många upplever silos, specialisering och funktionsindelning som en tydlig bromskloss. En top-down approach bromsar utvecklingen, det är svårt att svänga om tillräckligt snabbt och värdeutvecklingen sker inte enbart genom denna approach. Möjligheter går organisationer förlorade på vägen innan beslut hunnit trilla hela vägen upp och ner. På en karta där förutsägbarheten är låg och många möjligheter finns är det ett hinder att kontroll och förutsägbarhet premieras.

PMOt som hjärtat i strategiexekveringen är en del av detta system också. Det blir lika mycket en bromskloss som strukturen i sig självt är. PMOt blir också en egen silo i denna kontext och något som fler och fler försöker ”runda”.  Detta är en tredje anledning till att PMOt behöver utvecklas.

Att förstå sitt nuläge är en bra start

Dessa tre anledningar kan vara olika starka eller tydliga beroende på kontext och vilka resa det unika bolaget är på väg att göra. Det handlar heller inte om att kasta ut och börja på ett blankt papper. Att stegvis öka förståelsen för sitt eget nuläge och behoven framåt är ett bra sätt. En diskussion om just ert nuläge utifrån ovan anledningar är en väl investerad diskussion. Utifrån den går det att hitta ett par steg att ta i sin utveckling.

Diskussionen leder i bästa fall fram till att det i grunden handlar om ett uppdrag som vilar på andra antaganden för att göra sig relevant som ett PMO framåt.

Fler insikter

Läs gärna mer om våra tankar kring nya roller för ett PMO här.

Tre sätt mot en levande strategi – konkretiserar hur ledstjärna och guidande principer kan vara vägen till en mer levande och användbar strategi.

Så bygger ni en organisation att växa i – Om att bygga en organisation stegvist

Gör jobbet värdefullt – värdeskapande i praktiken – Ett konkret sätt att välja och välja bort

Vill du löpande ta del av våra insikter? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.