Men när man stannar upp och lyfter blicken uppstår en svårare fråga Hur vet vi att vår utvecklingsportfölj faktiskt levererar värde?

Så vad är det vi egentligen behöver ta reda på? För att gå från känsla till vetskap?

Tre frågor som avslöjar utvecklingsportföljens verkliga prestation

1) Skapar vi värde?

Inte för projektbeställare. För verksamheten. För kunder.
Här är nyckeln att våga följa utfallet efter leverans, inte under leverans.

”Vad i vår leverans har gjort kundresan enklare, snabbare eller bättre?”

”På vilket sätt tjänar vi mer, eller vilka vinster har vi nått?”

Om vi inte kan svara på det är det ett varningstecken.

2) Har vi en leveransapparat som är frisk och hållbar?

En organisation på topp är inte den som springer snabbast, utan den som kan springa långt.

Då handlar det om att ha koll på ledtider, förutsägbarhet, autonomi och teamens upplevda kontroll över sin backlog. Det handlar om flow.

Flow är en kulturfråga lika mycket som en styrfråga.

3) Bygger vi bra IT?

Kvalitet är ett löfte till framtiden. Det bestämmer hur lätt eller svårt det kommer att vara att fortsätta skapa värde.

Dags att skaffa dig kollen på er teknisk skuld, arkitekturens adaptivitet, automatiseringsgrad i pipeline och test- och driftkvalitet.

Det här syns sällan i kvartalsrapporter, men märks direkt när organisationen behöver förändra riktning.

Det fina är att du inte behöver mäta hundra saker

Tvärtom:
De bästa utvecklingsorganisationerna mäter väldigt lite, men följer upp det ofta.

En enkel månatlig dialog runt fem mätetal kan ge mer riktning än en flera sidors månadsrapport.

Det handlar inte om kontroll. Det handlar om att förstå, lära och justera.

Så här kan du börja redan denna månad

1. Sätt dig ner med dina produkt- eller utvecklingsteam.

2. Ställ frågan: “Hur vet vi att det vi jobbar på just nu kommer göra skillnad?”

3. Identifiera en plats där ni saknar insikt. Börja mäta just den.

4. Prata effekten tillsammans, kort och ofta. 30 min räcker.

Det viktiga är inte perfekt datakvalitet. Det viktiga är nyfikenheten på effekten.

Där börjar proaktivitet. Där tar IT rollen som utvecklingsmotor. Där skapas värde på riktigt.

Inlägget Hur vet du att din utvecklingsportfölj presterar på topp? dök först upp på House of Simplicity.

Vi möter ofta IT-ledare som ställer sig frågan hur de ska få utrymme att utveckla organisationen när projekten tar all tid och kraft. Vi tror att det krävs ett nytt sätt att jobba med organisationsutveckling och att kunna göra både och. I denna blogpost delar vi fyra perspektivskiften som kan vara en hjälp till att nå en mer tvåhänt organisation: 

Från projektorganisation till nätverksorganisation

Många IT-organisationer arbetar fortfarande i separata projektstrukturer där varje initiativ hanteras för sig och resten finns i linjeorganisationen. För att lyckas behöver behöver IT-ledningen skapa en mer integrerad nätverksbaserad organisation där projekt och lärande blir en mer integrerad del i den ”vanliga organisationen”. Genom att koppla samman initiativ och skapa tvärfunktionella samarbeten går det att skapa en mer dynamisk organisation med bättre förutsättningar för att driva sin egen utveckling.

Prioritera organisationsutveckling inom samma portfölj

Ofta ser vi att IT-initiativen och utvecklingen av IT-Organisationen hanteras som separata spår. Istället för att betrakta organisationsutveckling som ett fristående projekt, bör organisationsutvecklingen integreras det i den totala portföljen. Detta säkerställer att IT-verksamheten kontinuerligt förbättras samtidigt som vi driver strategiska initiativ framåt.

Bygg sammanhang istället för organisationsträd

Traditionella IT-organisationskartor och hierarkiska strukturer kan skapa silos och bromsa förändring. Ofta är det inte i organisationsrutorna som det största värdeskapandet eller leveranserna sker utan i stället i olika konstellationer, nätverk oh samverkan. Genom att istället fokusera på sammanhang – hur team, processer och kompetenser hänger ihop – kan vi skapa en mer anpassningsbar och samarbetsdriven organisation.

Från Taskwork till Teamwork

Det handlar inte längre bara om att fördela uppgifter (Taskwork) utan om att skapa starka samarbetande team (Teamwork) som kan ta sig an uppdrag och leveranser som både rör basen och utvecklingen. Som känner ägarskap för helheten. En tvåhänt organisation ser sätter fokus på teamet och ger teamet ett uppdrag att också se till sina behov av utveckling av struktur och arbetssätt. Vad behöver vi för att nå gemensamma mål, snarare än att enbart fokusera på individuella arbetsuppgifter.

Avslutande tankar

Att utveckla en tvåhänt IT-organisation är en kontinuerlig process som kräver ett nytt sätt att tänka kring struktur, ledarskap, och arbetssätt. Genom att gå från projektorganisationer till nätverk, genom att hitta sätt att utveckla organisationen samtidigt som du driver projekten till resultat kan du skapa både stabilitet och innovation samtidigt.

Inlägget Utveckla den tvåhänta organisationen dök först upp på House of Simplicity.

Men hur håller du riskerna på en rimlig nivå när förutsättningarna förändras snabbt, osäkerheterna hopar sig och komplexiteten är hög? Nyckeln ligger i att skapa en struktur som inte bara hanterar osäkerhet, utan som också ger möjlighet att snabbt justera kursen när det behövs.

Här är fem strategier som kan hjälpa dig att balansera riskerna och skapa framdrift i en osäker värld.

1. Ta mindre beslut, oftare

En av de största riskerna i stora förändringsprojekt är att besluten blir för stora och för sällsynta. Genom att skapa en struktur som möjliggör mindre, frekventa beslut kan du snabbt anpassa dig till nya insikter och förändrade omständigheter. Det minskar inte bara riskerna utan skapar också en känsla av framdrift i teamet.

2. Bryt ner stora projekt i mindre leveranser

Att bryta ner stora projekt i mindre, värdeskapande leveranser är en annan effektiv strategi för att minska riskerna. Det innebär att du kontinuerligt levererar värde och får återkoppling från organisationen och kunderna, vilket gör det möjligt att justera planen innan hela projektet är genomfört.

3. Testa hypoteser i liten skala

Innan du satsar stort på en lösning, testa den i liten skala. Formulera hypoteser och validera dem genom små experiment. Det ger dig möjlighet att se vad som fungerar – och vad som inte gör det – utan att riskera hela projektet. Det här tillvägagångssättet gör det också lättare att engagera teamet och skapa en lärande kultur.

4. Skapa psykologisk trygghet

För att hantera risker på bästa sätt behöver du skapa en kultur där människor vågar komma till tals. Psykologisk trygghet gör det möjligt för teamet att dela insikter, flagga för potentiella problem och föreslå nya idéer. Det är en förutsättning för att både identifiera och hantera risker i tid.

5. Arbeta scenariobaserat

Osäkerhet är en naturlig del av stora förändringsprojekt, men genom att arbeta scenariobaserat kan du förbereda dig för olika möjliga framtidsscenarier. Genom att identifiera både bästa möjliga utfall (best case) och det mest utmanande (worst case) kan du skapa en plan som är flexibel och robust.

Scenarioplanering handlar om att ställa frågor som: Vad gör vi om förutsättningarna förändras drastiskt? Vilka risker måste vi mitigera om det värsta händer? Hur kan vi utnyttja möjligheter om det bästa utfallet inträffar?

Denna metod ger inte bara ökad insikter över riskerna utan skapar också ett gemensamt ramverk för beslutsfattande i organisationen.

Att omfamna osäkerheten

Riskhantering handlar inte om att eliminera alla risker, utan om att hantera dem på ett sätt som skapar framdrift och möjligheter. Med rätt strategier kan du och ditt team navigera komplexa projekt och osäkra förhållanden – och komma ut starkare på andra sidan.

Inlägget Minska riskerna i er digitaliseringsagenda dök först upp på House of Simplicity.